Vävnadsrådet logo

Frågor & svar

Vad är DCD?

I Sverige omhändertas och transplanteras idag organ från avlidna donatorer genom en s.k. DBD-process. DBD står för Donation after Brain Death, som på svenska kallats ”donation då döden inträffar efter primär hjärnskada”. I många andra länder kompletteras denna donationsprocess med en DCD-process. DCD står för Donation after Circulatory Death, som vi i Sverige valt att kalla ”donation då döden inträffar efter cirkulationsstillestånd”. I de länder där DCD förekommer utgör denna typ av donation ett komplement till DBD och fler patienter erbjuds då möjligheten att få donera efter sin död.

Det finns två huvudsakliga former av DCD; kontrollerad och okontrollerad. Projektet kommer att arbeta med den kontrollerade. Det betyder att det är möjligt att donera organ efter ett planerat avbrytande av livsuppehållande behandling, då fortsatt vård inte är till nytta för patienten.

Vilka länder har redan DCD?

DCD – finns sedan många år tillbaka etablerat i bl a Storbritannien, Nederländerna, Frankrike, USA, Australien och Nya Zeeland. I länder som Storbritannien och Australien bidrar DCD-donatorer med ca 20-25 % av alla organdonationer från avlidna. Organdonation i form av DCD har särskilt bidragit till att öka antalet njurdonationer/transplantationer i de länder där DCD har införts.

Vilka är resultaten?

Resultaten vid njur-, lung-, och pancreastransplantation efter DCD är jämförbara med resultaten efter DBD. Vid levertransplantation är patientöverlevnaden jämförbar, men risken för komplikationer är något högre.

Varför ska vi införa DCD i Sverige?

Det finns flera skäl till att införa DCD i Sverige: ytterst är det självfallet det faktum att många människor väntar på en organtransplantation – och att en alltför stor andel alltjämt dör i väntan – som motiverar all typ av donation. Åtskilliga undersökningar visar också att viljan att hjälpa sjuka människor i behov av organ genom att donera efter sin död, är mycket utbredd. DCD möjliggör således att denna uttalade vilja i högre grad kommer att kunna respekteras och att fler människor därigenom kommer att få en chans att bli transplanterade. Den av riksdagen just avslutade utredningen föreslår också att DCD skall införas i Sverige och att regelverket anpassas så att detta blir möjligt. I många länder är redan DCD en allmänt vedertagen del av sjukvården, vid sidan av DBD, med mycket goda resultat. Detta motiverar också införandet av DCD i Sverige.

När kommer det bli aktuellt i Sverige?

DCD-Projektet löper t.o.m. sommaren 2019. Under projektets senare del kommer ett antal piloter genomföras på utvalda intensivvårdsavdelningar. Därefter kommer det testade protokollet att gå i förvaltning och successivt kan DCD införas på de intensivvårdsavdelningar i de regioner där verksamheten önskar tillämpa kontrollerad DCD.

Kommer alla sjukhus i Sverige ha DCD?

Det finns en möjlighet för alla sjukhus att införa DCD. DCD kräver dock omfattande utbildningsinsatser, förankring och logistik inom berörda verksamheter samt samverkan mellan intensivvården och transplantationsverksamheten.

Vilka organ kan omhändertas?

Vid DCD kan njurar, lever, lungor och pancreas tas tillvara. I enstaka fall har även hjärta och tarm tillvaratagits.

Kommer DCD förändra vården i livets slutskede?

Vården i livets slutskede kommer inte att förändras. Sjukvården har en hög ambition att den döende patienten ska få dö med bästa tillgängliga symtomlindring. De patienter som under sin livstid haft en positiv inställning till donation, kommer i högre grad att kunna få den önskan uppfylld efter sin död.

Stödjer lagstiftningen DCD?

För att underlätta och stärka förutsättningarna för DCD behövs en lagöversyn. Detta framför allt för att tydliggöra eventuella medicinska åtgärder i donationsbefrämjande syfte och samtyckesutredning (inklusive sökning i Donationsregistret) som bör inledas innan döden fastställs.

Vävnadsrådet arbetar på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting med stöd till sjukvården från donation till transplantation

» Om vävnadsrådet » Kontakt