Ögonvävnad
I vilket medicinskt syfte används donerade hornhinnor?
Skador eller sjukdomar i hornhinnan kan orsaka smärtor och svåra synnedsättningar. Hornhinnetransplantation innebär att den sjuka hornhinnan helt eller delvis ersätts med en frisk donerad hornhinna.
Vanliga indikationer för hornhinnetransplantation är ärftliga sjukdomar i hornhinnan och bullös keratopati. Mer sällan transplanterar man på grund av ärr i hornhinnan eller keratokonus. För mer information se länk.
Hornhinnan är ca 11 mm i diameter men oftast byts endast den centrala delen som är 7–9 mm i diameter ut. Operationen görs i de flesta fall för att rädda synen. I enstaka fall används donerade hornhinnor som reparationsmaterial i ett skadat öga som senare ska rekonstrueras.
Ny kirurgisk teknik har utvecklats, vilket innebär att endast den sjuka delen av hornhinnan byts ut. Transplantat, där den donerade hornhinnan skiktats för att ersätta den sjuka delen, prepareras oftast på en vävnadsinrättning.
Vem kan donera?
Alla avlidna oavsett ålder kan donera hornhinnor. Personer med sjukdomar som riskerar påverka hornhinnan eller där det finns risk för smitta kan inte donera.
Inför en donation behöver sjukvården utreda den avlidnes inställning till donation. Detta sker genom kontroll av Socialstyrelsens donationsregister och genom samtal med närstående. Frågan om donation tas upp av läkare eller sjuksköterska som vårdat patienten eller av vävnadsutredare, donationsansvariga sjuksköterskor eller donationsansvariga läkare på sjukhus. Samma samtyckesregler gäller för vävnadsdonation som för organdonation. Det är den avlidnes vilja som utreds.
Har någon avlidit utanför sjukhus kan det vara Rättsmedicinalverkets (RMV:s) personal som kontaktar närstående för att utreda donationsviljan.
Tillvaratagande och användning av hornhinnor
Ögonvävnad tillvaratas vanligtvis på patologavdelningen på respektive sjukhus eller på RMV. Därefter tas hornhinnan om hand av vävnadsinrättnings personal för preparation, kvalitetskontroll och förvaring. Hornhinnan är en färskvara och förvaras i en inkubator på vävnadsinrättningen innan den kan användas för transplantation. Under denna period inhämtas provsvar på analyser utförda på donatorn och på hornhinnan enligt gällande regelverk (Socialstyrelsens föreskrifter; SOSFS 2009:30, SOSFS 2009:31 och SOSFS 2009:32). En kvalitetsbedömning utförs initialt samt innan hornhinnan utlämnas för transplantation.
Omfattning
Det görs omkring 800 hornhinnetransplantationer varje år i Sverige men behovet är större. Det råder brist på hornhinnor och det pågår ett ständigt arbete att komma till rätta med bristen på hornhinnor.
Sklera (senhinna)
Även ögats vita senhinna (sklera) kan användas vid transplantation. Användningsområdena är att förlänga en muskel vid skelningsoperation, att förstärka svagheter i befintlig sklera eller att användas vid ögonplastikingrepp.
Amnion (fosterhinna)
Amnion är den inre delen av fosterhinnan och har läkande och inflammationshämmande egenskaper. Hinnan doneras av en gravid kvinna och tillvaratas i samband med planerat kejsarsnitt.
Amnion används för att behandla svårläkta sår och inflammatoriska ögonsjukdomar.