Hud

Nationellt samarbete: Hösten-2016 gick ”VOG Hud” och ”VOG Cellterapi” samman till ”VOG Cell”. Allt nationellt samarbete vad gäller hudområdet bedrivs därför fortsatt inom ramen för VOG Cell.

Kontaktperson är framgent Alexandra Karström, Ordförande. VOG Cell: mailadress alexandra.karstrom@akademiska.se

Vid framförallt en brännskada uppstår en allvarlig brist på hudtäckning och patienten måste erhålla temporära förband under tiden som en ny permanent hud kan återställas. Standardbehandlingen vid en hudförlust är att flytta frisk oskadad hud från annan del av patientens kropp till den skadade delen. Delhudstransplantat utgörs av patientens egen hud (epidermis och varierande mängd dermis) och tas enklast med en dermatom. Emellanåt finns det ett överskott av hudtransplantat, ibland planerat eller efter oförutsedda händelser under operation. Denna hud sparas en tid vid vävnadsinrättningen vid +4° C i näringslösning för senare användning på patienten. Hudens viabilitet och kvalitet genomgår dock successivt en försämring varför den med ökad lagringstid successivt övergår från livsdugligt hudtransplantat till mer att betrakta som ett biologiskt förband.
Stora hudförluster kan uppstå av andra orsaker än brännskador såsom trauma, Stevens-Johnson etc.
För att täcka sårytor kan man använda donerad hud, ett utmärkt temporärt hudsubstitut som kan användas i flera syften, bla som temporärt biologiskt förband både över sårytor men även på tex delhudstransplantat. Den donerade huden bidrar till att skapa en sårläkande miljö .

Vid omfattande skador uppstår en brist av frisk hud att tillgå och odling av hudceller behöver göras för att åstadkomma ny hudtäckning för patienten. Vid stor skada tas en hudbiopsi så snart praktisk möjligt är. Under kommande 7–10 dagar odlas en ”startkultur” fram. Efter ytterligare odlingstid kan tillräckligt antal keratinocyter framställas vilka sedan blandas med trombin-lim och sprayas på sårytorna. I vissa fall ger den traditionella metoden med att odla fram konfluerande transplantat (sheets) som fästs på ett transportmembran och appliceras på sårytorna en bättre ”take-rate” och mer stabilt resultat. Metoden är dock mycket kostsam och tidskrävande. Notera att odling av patientegna keratinocyter numera betraktas som framställning av läkemedel vilket betyder att avsett regelverk måste följas

Huddonation från avlidna

Donatorhud kan tillvaratas från avlidna som givit sitt samtycke till vävnadsdonation så länge inga av de allmänna medicinska kontraindikationerna föreligger. Specifikt för huddonation får inte heller någon av följande kontraindikationer föreligga:
– Donatorn har en hudsjukdom, t.ex. psoriasis, pemfigus, (neuro)fibrom eller motsvarande.
– Donatorn har (hud)malignitet, t.ex. malignt melanom, skivepitelcancer, basaliom
– Donatorn har tatueringar i hudtagningsområdena.
– Donatorn har utbredda ärr i hudtagningsområdena.
– Donatorn har sår i hudtagningsområdena.
– Postmortaltiden vid tidigast möjliga tillvaratagande kommer att överstiga 72 timmar.

Huddonation från levande

Det förekommer att hud tillvaratas från levande donator för autolog transplantation, dvs. för att används på donatorn själv. I dagsläget kan man inte som levande donera sin hud som planeras att avlägsnas vid en operation (t.ex. bukplastik eller liknande). Huddonation och odling av ny patientegen hud sker för patienter med stora hudförluster.